Idag, för exakt ett år sedan, var mina två fina vänner här. Vi satt ute på altanen i solskenet och njöt precis som att ingenting annat än just den studen var viktig. Det är såna dagar som jag minns och uppskattar så otroligt mycket. När jag får leva i nuet och inte tänka på något annat än just det. Att leva.

En gång i tiden älskade jag att skriva, jag skrev så fort jag fick chansen. Den enda gången jag kunde uttrycka mig var när jag skrev. Ibland saknar jag det faktiskt, jag saknar att vara kreativ.

Idag är det första dagen på lovet, så himla skönt. Jag ska gå till bussen om någon minut så ska jag ner på stan och träffa Ronja. Trevlig start på lovet tycker jag. Puss

Dagarna bara flyger iväg och jag hinner knappt med. Men idag är det äntligen fredag, en fredag då jag faktiskt inte vet vad jag ska göra. Men det gör inte mig något egentligen, kan nog vara lite skönt ändå. Sen är det ju lov nästa vecka så hinner nog med att göra allt jag vill. Puss

Klockan är redan tjugo över elva och det känns i mina ögon vill jag lova. Så nu är det nog faktiskt dags att stänga ner och försöka sova, trots att det känns som att det inte kommer gå så bra. Börjar halv två imorgon vilket känns helt okej ändå, eller nästan inte ens värt att åka till skolan. Men iallafall. Puss

Ojojoj fy vad jag älskar mina vänner som gjorde den bästa födelsedagen någonsin möjlig. Min 18-års dag kunde inte bli bättre. 

Nu är det natti natti, thank you and goodbye (som min söta mamma brukar säga) som gäller för mig. Nu är jag trött. Puss